What's to come: 2012
2011 har varit ett helt fantastiskt år; studenten, jobb, shopping, mys med vänner och familj, häng i Göteborg, resa till Stockholm... Men nästa år. Hur grymt kommer det inte bli? Jag har velat åka som au pair till USA sen jag kom hem från London förra året, och nu äntligen ska det bli av, efter massor av jobb med referenser, visum och host family letter. I oktober blev det äntligen bestämt vart och när jag skulle åka och jag kan inte vara gladare! De två senaste månaderna har spenderats med att längta till Montclair.
2012 kommer bli ännu bättre än 2011, det är jag säker på. Jag menar, jag kommer bo ungefär 2 mil från NYC. Mina drömmars stad. GALET. Gissa vart jag kommer spendera min lediga tid? Jag har oxå som mål att besöka Washington DC, Philadelphia, Chicago, Los Angeles, vilken stad som helst i Texas och kanske Boston. Yepp, det verkar som att jag kommer hålla mig på östkusten största delen av mitt år i USA, hehe.
Plugga ska jag ju oxå göra. Jag hoppas att jag kommer in på Seton Hall och får möjlighet att läsa min Introduction to Communication Theory-kurs vilket jag kommer ha användning för när jag kommer hem till Sverige igen. Nästa termin vet jag ännu inte vad jag ska läsa, men kanske nån engelskakurs? Eller en fortsättning på Communication Theory? Eller något helt annat? Skönt att jag har ungefär ett halvår på mig att bestämma mig. Efter att inte ha pluggat på ungefär 6 månader, ska det faktiskt bli kul att börja igen. Speciellt när det är något som jag själv känner att jag kommer ha nytta av.
Vad tror vi om shoppingen då? Grymt eller grymt? Jag gissar på det första. Eller det andra. Bara i Montclair finns det två stora shopping malls och så NYC 2 mil away... Yes. Grymt är bara förnamnet. Är det nån som vill ha nåt från USA så hojta till!
Even tough jag har shopping, resor och plugg att se fram emot, så är det inte därför jag åker till USA (jo, delvis, men det ska man inte prata för högt om) utan det är ju för au pair-jobbet. Mina fantastiska kids och jag kommer ha det så jäkla grymt. Visst kommer det bli dagar då allt känns skit, men hamnar man i rätt familj så kommer de förekomma ganska sällan tror jag. Och rätt familj - det har jag.
Så 2011, tack för dig, men nu är jag mer än redo för nya utmaningar - hello 2012.
2012 kommer bli ännu bättre än 2011, det är jag säker på. Jag menar, jag kommer bo ungefär 2 mil från NYC. Mina drömmars stad. GALET. Gissa vart jag kommer spendera min lediga tid? Jag har oxå som mål att besöka Washington DC, Philadelphia, Chicago, Los Angeles, vilken stad som helst i Texas och kanske Boston. Yepp, det verkar som att jag kommer hålla mig på östkusten största delen av mitt år i USA, hehe.
Plugga ska jag ju oxå göra. Jag hoppas att jag kommer in på Seton Hall och får möjlighet att läsa min Introduction to Communication Theory-kurs vilket jag kommer ha användning för när jag kommer hem till Sverige igen. Nästa termin vet jag ännu inte vad jag ska läsa, men kanske nån engelskakurs? Eller en fortsättning på Communication Theory? Eller något helt annat? Skönt att jag har ungefär ett halvår på mig att bestämma mig. Efter att inte ha pluggat på ungefär 6 månader, ska det faktiskt bli kul att börja igen. Speciellt när det är något som jag själv känner att jag kommer ha nytta av.
Vad tror vi om shoppingen då? Grymt eller grymt? Jag gissar på det första. Eller det andra. Bara i Montclair finns det två stora shopping malls och så NYC 2 mil away... Yes. Grymt är bara förnamnet. Är det nån som vill ha nåt från USA så hojta till!
Even tough jag har shopping, resor och plugg att se fram emot, så är det inte därför jag åker till USA (jo, delvis, men det ska man inte prata för högt om) utan det är ju för au pair-jobbet. Mina fantastiska kids och jag kommer ha det så jäkla grymt. Visst kommer det bli dagar då allt känns skit, men hamnar man i rätt familj så kommer de förekomma ganska sällan tror jag. Och rätt familj - det har jag.
Så 2011, tack för dig, men nu är jag mer än redo för nya utmaningar - hello 2012.
Flight details
Okej, det är bara två veckor och två dagar kvar tills jag åker till USA, och nu har äntligen informationen om mitt flyg laddats upp på min onlinesida. Flighten lämnar Landvetter klockan 07.05 och 09.10 landar jag och en till au pair i Wien för att där byta till ett plan till NY. Excited? JAAAA! Jäklar va grymt det kommer bli!
Som sagt ska jag inte åka själv utan tydligen ska en till au pair med på samma flyg och i Wien hoppar tre andra tjejer på oxå. Känns fantastiskt skönt att inte vara ensam, detta blir andra flygresan i mitt liv och första gången med byte. Oh my, hur ska det gå?
Som sagt ska jag inte åka själv utan tydligen ska en till au pair med på samma flyg och i Wien hoppar tre andra tjejer på oxå. Känns fantastiskt skönt att inte vara ensam, detta blir andra flygresan i mitt liv och första gången med byte. Oh my, hur ska det gå?
xxx
Nu ni, nu har jag betalat allt. Nästan, fortfarande mitt internationella körkort kvar men det ska jag betala när jag hämtar ut det. Men nu kan jag inte säga att jag inte ängre vill åka. Inte för att jag skulle gjort det heller, men ändå lixom.
Totalt har det här kostat mig 6666 kronor vilket är ungefär hälften av vad det kostar att åka med STS och Cultural Care. För 540 Euro får jag flygbiljett+en riktigt bra försäkring+orienteringskurs samt boende på hotell i Stamford i fyra dagar. Låter väl inte helt fel? Anledningen till att jag valt att åka med Skandinaviska institutet/Au Pair in America (Skandinaviska institutet är den svenska grenen av Au Pair in America) var bland annat för att det var hälften så dyrt, men oxå för att jag kände direkt när jag läste om det HÄR att det där verkligen är något jag vill göra! Jag fick inte alls samma känsla när jag läste om Cultural Care och STS. När jag väl gick på ett informationsmöte i Göteborg i juni och träffade Frida som jobbar med detta, så kände jag direkt att jag SKA åka med Skandinaviska institutet och hittills har jag inte ångrat mig!
Totalt har det här kostat mig 6666 kronor vilket är ungefär hälften av vad det kostar att åka med STS och Cultural Care. För 540 Euro får jag flygbiljett+en riktigt bra försäkring+orienteringskurs samt boende på hotell i Stamford i fyra dagar. Låter väl inte helt fel? Anledningen till att jag valt att åka med Skandinaviska institutet/Au Pair in America (Skandinaviska institutet är den svenska grenen av Au Pair in America) var bland annat för att det var hälften så dyrt, men oxå för att jag kände direkt när jag läste om det HÄR att det där verkligen är något jag vill göra! Jag fick inte alls samma känsla när jag läste om Cultural Care och STS. När jag väl gick på ett informationsmöte i Göteborg i juni och träffade Frida som jobbar med detta, så kände jag direkt att jag SKA åka med Skandinaviska institutet och hittills har jag inte ångrat mig!
Presenter till kidsen: check
Nämen se där ja, nu har jag lyckats hitta presenter till mina kids oxå. Ett par SNÖ of Sweden-örhängen till A och en Sverige-tröja till C. Mina host parents ska få en bok om västkusten (det måste ju vara helt sjukt uppskattat, hur kan man inte gilla västkusten lixom?) och så har jag en liten present till hela familjen - en kortlek med svenska/engelska ord. Plus att jag ska ta med mig lite typiskt svenskt godis oxå, typ Daim, polkagrisar och mjölkchoklad. Åh, jag längtar till januari när jag får ge presenterna till dem! Bara 26 dagar kvar...
Mitt framtida liv
Jag tänkte att jag kunde berätta lite kort om vart jag kommer bo samt familjen jag kommer bo hos i USA, för er som är nyfikna (vilket jag hoppas att ni alla är, hehe).
Jag kommer bo i en stad i New Jersey som heter Montclair som är located ungefär en timme (med tåg eller buss) från New York City. Här jobbar de flesta med antingen journalism, tv, musik eller konst och det finns mycket roligt att göra; shopping, bio, restauranger, museer, teatrar... Där finns oxå olika universitet som till exempel Montclair State University och Seton Hall University. Om allt går som det ska, kommer jag antagligen plugga Introduction to Communication Theory på Seton Hall som startar redan i februari, till sista terminen kommer jag nog välja något liknande.
Jag har inte pratat med min host family om den här bloggen och vet därför inte om det är okej att skriva ut deras namn, men jag kommer iaf ta hand om två barn - A och C. A är 11 år, gillar svarta kläder (som jag), kollar gärna på film och läser böcker och är galet smart. C är 8 år gammal, älskar hockey och andra sporter och är en riktig liten vilde. Jag och A är nästan läskigt lika varandra till sättet plus att vi har liknande intressen vilket är den största anledningen till att jag och familjen föll för varandra.
Mina host parents då heter K och B. K jobbar som avdokat inom musikbranschen (bland annat med Lady Gaga, hur coolt är inte det?) och B jobbar som sjukgymnast för barn med Celebral Pares (cp-skador alltså, men det låter så elakt tycker jag).
Familjen har oxå en hund, D, som är typ den sötaste lilla vovven nånsin. En av mina arbetsuppgifter är att ta med honom ut på en promenad varje dag vilket jag gärna gör. Jag har alltid önskat mig en hund och nu blir det verklighet i iaf ett år.
Jag kommer bo i en stad i New Jersey som heter Montclair som är located ungefär en timme (med tåg eller buss) från New York City. Här jobbar de flesta med antingen journalism, tv, musik eller konst och det finns mycket roligt att göra; shopping, bio, restauranger, museer, teatrar... Där finns oxå olika universitet som till exempel Montclair State University och Seton Hall University. Om allt går som det ska, kommer jag antagligen plugga Introduction to Communication Theory på Seton Hall som startar redan i februari, till sista terminen kommer jag nog välja något liknande.
Jag har inte pratat med min host family om den här bloggen och vet därför inte om det är okej att skriva ut deras namn, men jag kommer iaf ta hand om två barn - A och C. A är 11 år, gillar svarta kläder (som jag), kollar gärna på film och läser böcker och är galet smart. C är 8 år gammal, älskar hockey och andra sporter och är en riktig liten vilde. Jag och A är nästan läskigt lika varandra till sättet plus att vi har liknande intressen vilket är den största anledningen till att jag och familjen föll för varandra.
Mina host parents då heter K och B. K jobbar som avdokat inom musikbranschen (bland annat med Lady Gaga, hur coolt är inte det?) och B jobbar som sjukgymnast för barn med Celebral Pares (cp-skador alltså, men det låter så elakt tycker jag).
Familjen har oxå en hund, D, som är typ den sötaste lilla vovven nånsin. En av mina arbetsuppgifter är att ta med honom ut på en promenad varje dag vilket jag gärna gör. Jag har alltid önskat mig en hund och nu blir det verklighet i iaf ett år.
Nämen hallå där...
Visumintervju
I veckan åkte jag upp till Stockholm för att fixa min visumintervju. Detta är nästan det sista jag ska göra innan jag är klar för att åka! Det börjar närma sig min avresa nu, bara en dryg månad kvar. Har dock fortfarande inte fattat att jag faktiskt ska åka...
Min visumintervju gick i alla fall bra. Jag hade bokat den till 8.30 på onsdagsmorgonen och var utanför amerikanska ambassaden runt åtta-tiden. Efter att ha gått igenom säkerhetskontrollen fick jag gå upp till en annan lokal, lämna fram lite papper till en tant i en lucka och sen sitta och vänta på att bli uppropad. Jag väntade i kanske en kvart innan jag skulle fram till lucka E, där jag fick svara på tre frågor innan jag fick höra att min ansökan har blivit godkänd och att jag borde ha mitt visum och pass inom en vecka. Så svårt var det!
Nu väntar jag bara på att få tillbaka det, sen ska jag fixa papper för mitt internationell körkort och sen.. Då är jag nog helt klar för att åka. Shit.
Min visumintervju gick i alla fall bra. Jag hade bokat den till 8.30 på onsdagsmorgonen och var utanför amerikanska ambassaden runt åtta-tiden. Efter att ha gått igenom säkerhetskontrollen fick jag gå upp till en annan lokal, lämna fram lite papper till en tant i en lucka och sen sitta och vänta på att bli uppropad. Jag väntade i kanske en kvart innan jag skulle fram till lucka E, där jag fick svara på tre frågor innan jag fick höra att min ansökan har blivit godkänd och att jag borde ha mitt visum och pass inom en vecka. Så svårt var det!
Nu väntar jag bara på att få tillbaka det, sen ska jag fixa papper för mitt internationell körkort och sen.. Då är jag nog helt klar för att åka. Shit.
