Dagen som kändes så sjukt långt bort är nu här - sista dagen i Sverige. Eller ja, dagen är väl egentligen slut, men sista natten då. Denna tisdag har spenderats med nära och kära, folk har droppat in under hela dagen. Lilla faster kom hit, sen Louise, efter det mötte vi upp Mona och på kvällen var farmor och farfar här en liten stund. Det är så svårt att säga hej då till alla, men imorgon kommer bli ännu svårare då det är dags att säga hej då till mormor, mamma, pappa, Daniel, Simon, Mona och Louise... Förhoppningsvis kommer jag över saknaden ganska fort.

Nu ska jag packa färdigt handbagaget och sen krypa ner i min älskade säng för sista gången på ett år. Kanske att jag kan uppdatera på flygplatsen, annars hörs vi i USA!

Med 36 timmar kvar kändes det rätt att börja packa. Efter att ha bott i en liten väska halva sommaren, kan man ju tycka att det där med packning inte ska vara så svårt. Trust me, det är sjukt svårt. Hur mycket kläder ska man egentligen ta med sig? Är det verkligen nödvändigt med tre jackor? Ska jag ta med den där tröjan som jag använt en gång?

Igår kastade jag ut föräldrar och syskon och bjöd in mina fina vänner; Louise, Sabina, Ellen och Mona. Förutom mycket skratt och prat, bjöds det på hamburgare (of course) och snabb cheesecake till efterrätt plus lite göttiga snacks. De lyckades även få mig att förstå att jag är alldeles för snäll ibland. Välbehövligt måste jag säga! Jag har världens bästa vänner och jäklar så jag kommer sakna dem. Ett år känns plötsligt som en hel evighet. 

Nu är det 3 ½ dygn kvar tills jag lämnar Sverige. Känns så himla overkligt, fortfarande. Det påminner mig om att jag borde börja packa oxå, hehe...

Bilder: Privat + Mona

2011 har varit ett helt fantastiskt år; studenten, jobb, shopping, mys med vänner och familj, häng i Göteborg, resa till Stockholm... Men nästa år. Hur grymt kommer det inte bli? Jag har velat åka som au pair till USA sen jag kom hem från London förra året, och nu äntligen ska det bli av, efter massor av jobb med referenser, visum och host family letter. I oktober blev det äntligen bestämt vart och när jag skulle åka och jag kan inte vara gladare! De två senaste månaderna har spenderats med att längta till Montclair.

2012 kommer bli ännu bättre än 2011, det är jag säker på. Jag menar, jag kommer bo ungefär 2 mil från NYC. Mina drömmars stad. GALET. Gissa vart jag kommer spendera min lediga tid? Jag har oxå som mål att besöka Washington DC, Philadelphia, Chicago, Los Angeles, vilken stad som helst i Texas och kanske Boston. Yepp, det verkar som att jag kommer hålla mig på östkusten största delen av mitt år i USA, hehe.

Plugga ska jag ju oxå göra. Jag hoppas att jag kommer in på Seton Hall och får möjlighet att läsa min Introduction to Communication Theory-kurs vilket jag kommer ha användning för när jag kommer hem till Sverige igen. Nästa termin vet jag ännu inte vad jag ska läsa, men kanske nån engelskakurs? Eller en fortsättning på Communication Theory? Eller något helt annat? Skönt att jag har ungefär ett halvår på mig att bestämma mig. Efter att inte ha pluggat på ungefär 6 månader, ska det faktiskt bli kul att börja igen. Speciellt när det är något som jag själv känner att jag kommer ha nytta av. 

Vad tror vi om shoppingen då? Grymt eller grymt? Jag gissar på det första. Eller det andra. Bara i Montclair finns det två stora shopping malls och så NYC 2 mil away... Yes. Grymt är bara förnamnet. Är det nån som vill ha nåt från USA så hojta till!

Even tough jag har shopping, resor och plugg att se fram emot, så är det inte därför jag åker till USA (jo, delvis, men det ska man inte prata för högt om) utan det är ju för au pair-jobbet. Mina fantastiska kids och jag kommer ha det så jäkla grymt. Visst kommer det bli dagar då allt känns skit, men hamnar man i rätt familj så kommer de förekomma ganska sällan tror jag. Och rätt familj - det har jag. 

Så 2011, tack för dig, men nu är jag mer än redo för nya utmaningar - hello 2012.

Okej, det är bara två veckor och två dagar kvar tills jag åker till USA, och nu har äntligen informationen om mitt flyg laddats upp på min onlinesida. Flighten lämnar Landvetter klockan 07.05 och 09.10 landar jag och en till au pair i Wien för att där byta till ett plan till NY. Excited? JAAAA! Jäklar va grymt det kommer bli!

Som sagt ska jag inte åka själv utan tydligen ska en till au pair med på samma flyg och i Wien hoppar tre andra tjejer på oxå. Känns fantastiskt skönt att inte vara ensam, detta blir andra flygresan i mitt liv och första gången med byte. Oh my, hur ska det gå?

Nu ni, nu har jag betalat allt. Nästan, fortfarande mitt internationella körkort kvar men det ska jag betala när jag hämtar ut det. Men nu kan jag inte säga att jag inte ängre vill åka. Inte för att jag skulle gjort det heller, men ändå lixom.

Totalt har det här kostat mig 6666 kronor vilket är ungefär hälften av vad det kostar att åka med STS och Cultural Care. För 540 Euro får jag flygbiljett+en riktigt bra försäkring+orienteringskurs samt boende på hotell i Stamford i fyra dagar. Låter väl inte helt fel? Anledningen till att jag valt att åka med Skandinaviska institutet/Au Pair in America (Skandinaviska institutet är den svenska grenen av Au Pair in America) var bland annat för att det var hälften så dyrt, men oxå för att jag kände direkt när jag läste om det HÄR att det där verkligen är något jag vill göra! Jag fick inte alls samma känsla när jag läste om Cultural Care och STS. När jag väl gick på ett informationsmöte i Göteborg i juni och träffade Frida som jobbar med detta, så kände jag direkt att jag SKA åka med Skandinaviska institutet och hittills har jag inte ångrat mig!

Nämen se där ja, nu har jag lyckats hitta presenter till mina kids oxå. Ett par SNÖ of Sweden-örhängen till A och en Sverige-tröja till C. Mina host parents ska få en bok om västkusten (det måste ju vara helt sjukt uppskattat, hur kan man inte gilla västkusten lixom?) och så har jag en liten present till hela familjen - en kortlek med svenska/engelska ord. Plus att jag ska ta med mig lite typiskt svenskt godis oxå, typ Daim, polkagrisar och mjölkchoklad. Åh, jag längtar till januari när jag får ge presenterna till dem! Bara 26 dagar kvar...

Passet och visumet! Hämtade ut det igår och har nu uppdaterat visuminformationen på min onlinesida samt mailat min host mom om det så nu är det bara presenter, internationellt körkort och DEPARTURE kvar!

I veckan åkte jag upp till Stockholm för att fixa min visumintervju. Detta är nästan det sista jag ska göra innan jag är klar för att åka! Det börjar närma sig min avresa nu, bara en dryg månad kvar. Har dock fortfarande inte fattat att jag faktiskt ska åka...

Min visumintervju gick i alla fall bra. Jag hade bokat den till 8.30 på onsdagsmorgonen och var utanför amerikanska ambassaden runt åtta-tiden. Efter att ha gått igenom säkerhetskontrollen fick jag gå upp till en annan lokal, lämna fram lite papper till en tant i en lucka och sen sitta och vänta på att bli uppropad. Jag väntade i kanske en kvart innan jag skulle fram till lucka E, där jag fick svara på tre frågor innan jag fick höra att min ansökan har blivit godkänd och att jag borde ha mitt visum och pass inom en vecka. Så svårt var det!

Nu väntar jag bara på att få tillbaka det, sen ska jag fixa papper för mitt internationell körkort och sen.. Då är jag nog helt klar för att åka. Shit.

Förutom en massa papper om visum, referenser och polisregisterutdrag ska jag även göra en Online Training innan jag åker till USA. Det var inte riktigt så svårt som jag trodde att det skulle vara, skönt. Just nu handlar det om olika disciplinmetoder, otroligt spännande.