Solsken, cowboys och kossor överallt! Texas är fantastiskt och jag trivs som fisken i vattnet. Eller som handen i handsken. Eller nåt annat sånt där fint uttryck. Fast... Nä. Inte riktigt va?

Sanningen är att jag befinner mig väldigt långt ifrån Texas. Just nu sitter jag ungefär 8 000 km (fågelvägen) ifrån Dallas, i ett litet land i norra Europa. Ett land som styrs av jantelagen. Ett land där kollektivtrafiken alltid kollapsar på vintern. Ett land där det bor så många fina människor som jag har saknat under året. Ja, jag är hemma. HEMMA. I Sverige. På Lavön. Oroa er inte, allt är som det ska. Jag ska vara hemma nu - det är bara det att jag har hållt det hemligt för er för att jag skulle kunna överraska er när jag väl kom hem. Och en överraskning blev det minsann, jag tror aldrig att det har varit så roligt att ringa faster eller hälsa på farmor och farfar. Men låt mig förklara hur och när detta startade.

I juli pratade jag med K om att Au Pair in America skulle börja leta flights hem för mig i augusti och några dagar senare frågade hon mig vad jag skulle tycka om att fira jul hemma istället för med dem i Montclair. Jag tvekade faktiskt först för jag kände det som att jag skulle fuska om jag åkte hem tidigare, men efter att ha pratat med vänner, föräldrar och min CC så bestämde jag mig för att tacka ja till det och då blev det alltså bestämt att jag skulle åka hem redan i december istället för januari 2013. I slutet på augusti fick jag all min flightinformation, men jag valde som sagt att hålla det hemligt för allihop förutom mina föräldrar och vänner i Tyskland och lite senare fick även Mona veta då hon ändå inte skulle vara hemma på Orust över jul. Min faster funderade på att komma över till New York i december vilket är anledningen till att jag sa att jag skulle åka till Texas - jag kunde ju inte berätta att jag skulle åka hem för då skulle ju överraskningen förstöras. Med tanke på att det finns släkt i Texas så var det ju inte helt ologiskt heller, så det var den perfekta täckmanteln verkligen. 

På bloggen försökte jag att inte visa för mycket av vad som egentligen pågick här och jag lyckades uppenbarligen bra då ingen har misstänkt någonting. Jag kände det dock som att ni skulle misstänka något med tanke på hur ofta jag skrev om hur mycket jag kommer sakna New York, min värdfamilj och mina vänner, men det gjorde ni inte. Veckorna gick och gick och gick och plötsligt var det bara en vecka kvar tills jag skulle åka - dags att ta tag i städning och packning! Paniken som packningen orsakade var INTE rolig kan jag tala om - jag lämnade kvar ungefär hälften av min garderob i Montclair för jag fick inte plats i min resväska. Visst hade jag kunnat köpa till en väska men det kostade över 100 dollar och jag var inte så jättesugen på att betala det. Tisdagen den 18 december var jag så gott som färdigpackad och det var väl tur det för dagen efter, den 19 december, var det dags att åka hem!

Den 19 december åkte jag ut till JFK själv, först tåg från Montclair till New York och sen tunnelbana och AirTrain. Det var allt annat än lätt att släpa en resväska, en handbagageväska och en till väska ut dit, men jag lyckades och fick checkat in UTAN ÖVERVIKT och satt sen utanför gaten och väntade på att planet skulle lyfta kl 17:15 lokal tid. 6 timmar på ett obekvämt plan utan att kunna sova var inte heller nån höjdare, men jag tog mig till Bryssel iaf och bytte där plan till ett med destination Göteborg. Jag landade den 20 december kl 11:30 lokal tid på Landvetter, cirka 18 timmar efter att jag hade åkt från Montclair, och jag hade inte sovit nånting så jag var sådär lagom pigg men såklart glad över att se mamma och pappa i ankomsthallen. Vi åkte till IKEA och åt lunch innan vi åkte hem, där jag överraskade mina älskade bröder. Simon kramade mig i hundra år ungefär och Daniel sa bara "vad gör du här?". Fast jag tror nog att han är rätt glad över att jag är hemma ;) Senare på kvällen gick jag till farmor och farfar samt till Louise vilket var himla roligt. Dagen efter åkte vi till Torp och idag var vi i Stenungsund en stund. Vi hade även en välkommen hem-fika här idag och det var så kul att träffa alla igen - som jag har saknat er!

Ja, jag är numera hemma alltså, tillbaka på Lavön på obestämd tid. Jag är inte helt säker på vad jag ska hitta på men jag har några idéer... Kanske drar jag utomlands igen, kanske stannar jag kvar här och pluggar. Vi får helt enkelt se vad som händer. Det är dock skönt att vara hemma, men efter ett år i New York så är jag rätt van vid det där att alltid ha nåt att se och göra, så jag tror att jag kommer känna mig instängd i Sverige (eller iaf på Lavön) efter ett tag. 

Bloggen kommer finnas kvar men inte uppdateras, så detta blir alltså det sista inlägget på min blogg om mitt livs äventyr, Jag vill rikta ett stort tack till alla er som följt mig under året och som har gett mig så mycket stöd, det betyder otroligt mycket! Jag vill även be om ursäkt till er för att jag har ljugit - men visst blev det ganska bra ändå? :)

Kram kram, 
Emma

Hela dagen har gått åt till att städa, packa och slänga massor av skit (jag fyllde på riktigt en hel soptunna med kläder och grejer som jag inte vill ha kvar). Åkte över till en 2nd hand-butik på Fullerton Ave för att lämna bort tre kassar med kläder och skor som jag inte vill ha längre, men allt tanten där inne sa var att de endast tar emot vinterkläder för tillfället. Wtf? K sa dock att jag kan lämna grejerna här så skickar de iväg det nästa gång de skänker bort grejer. Det känns bra, då behöver jag inte oroa mig för det mer utan kan fokusera på packningen. 

Min dag var fantastiskt mysig. När A kom hem så läste hon och jag lekte med min iPhone (måste ju ladda ner samma appar som jag har till min vita iPhone) och när C kom hem så gjorde vi lite läxor och sen hjälpte han mig med iPhonen lite grann. Runt kl 19 kom Rilana över för att ha hej då-mys med mig! Hon måste jobba hela dagen imorgon så vi har ingen chans att träffas överhuvudtaget innan jag åker till Texas så då bestämde vi att hon skulle komma över ikväll istället. Vi åt middag med min värdfamilj och öppnade sen julklappar - jag fick ett halsband med ett Eiffel-torn på, ett armband med matchande örhängen (se bilden ovan), en helgalen mjukishäst (påminner rätt mycket om DENNA) och ett kort på mig och Rilana. Mysmys. När hon åkte hem så var hon så ledsen vilket gjorde mig ledsen oxå, men that's life ni vet - folk kommer och går hela tiden. Dock kan jag tycka att tre månader med Rilana är lite väl kort tid. Kommer sakna henne :(

Nu ska jag lägga mig och sova, måste upp tidigt imorgon för att hjälpa A med något!

Har ni tänkt på att 2012 snart är slut? Galet ändå hur fort det har gått, men så mycket jag har hunnit med. Jag kommer knappt ihåg allt jag har gjort, men framförallt New York har ju varit det stora temat här på bloggen. Jag känner NY bättre än Ellös, Uddevalla och Göteborg tillsammans - det säger en hel del om hur mycket tid jag har spenderat i den staden. Nu är det typ bara två dagar kvar till mitt flyg till Texas och jag lämnar alltså världens bästa stad bakom mig. Det känns... konstigt. Sorgligt. Som om jag lämnar min bästa vän ungefär. Dock kommer New York alltid finnas kvar (såvida de inte träffas av ytterligare en orkan eller ett kapat plan eller en skjutgalen snubbe) så det känns ändå rätt okej att lämna det. Konstigt, men okej.

Min sista måndag i Montclair spenderades liksom de flesta andra dagar tillsammans med Rilana. Idag var det ett besök till Willowbrook som stod på agendan och vi båda kom därifrån med grejer. Rilana hittade julklappar till sina kids och jag kom därifrån med en svart iPhone 4S. Äntligen! Som jag har längtat efter det. Efter att min värdfamilj gav mig en iPhone i september så har jag hela tiden känt att jag måste skaffa mig en egen iPhone för det skulle vara omöjligt att gå tillbaka till min gamla mobil och sen dess har jag försökt spara pengar men det var väl egentligen inte förrän för lite drygt fyra veckor sedan som jag faktiskt tog tag i sparandet på riktigt, då jag kollade upp hur mycket det skulle kosta att köpa den i Texas (skatten är högre där så det blev lite skillnad). Nu har jag iaf min lilla bebis! Ungefär 600 dollar fattigare dock, men det är det värt. Om nån vill ha mitt nya amerikanska nummer så är det bara att höra av sig!

Jobbet var helt fantastiskt idag faktiskt. A kom hem och var på otroligt gott humör, vi skrattade och skämtade mest hela eftermiddagen. När C kom hem och fick se min iPhone så blev han oxå på sjukt bra humör. Läxorna gick som en dans och när de båda var klara så lekte vi massa kul lekar och hade such a good time. Jag älskar mina kids, seriöst. De är fantastiska. Visst har de sina mindre bra stunder, men för det mesta är de underbara. 

Nu ska jag räkna mina småmynt som jag har sparat sen september, sen kolla Castle och slutligen sova. Trevlig tisdag!

Aldrig tidigare har en dag i New York varit så fail som denna. Först och främst så var det min absolut sista dag i NY på ett bra tag så bara det är ju en anledning till att allt kändes skit. En ytterligare anledning till att det var totalt katastrofalt i NY idag var vädret - det var regnigt, kyligt, blåsigt, dimmigt, molnigt... Ni vet. Det enda som egentligen var lyckat med min dag var middagen. 

Första stoppet blev Sockerbit i West Village där det inhandlades lakrits till min värdfamilj (de måste få smaka på riktig lakrits nån gång lixom) och Maoam till Rilana. Sen promenerade vi på Bleecker St till Soho och hittade ett italienskt bakery med enorma kakor som vi tänkte att vi kunde testa. Vilket misstag. De var inte alls goda. Om ni nån gång överväger att prova Pasticceria Rocco så tycker jag att ni ska tänka om (trots alla bra reviews). Efter kakan så promenerade vi vidare och hittade en Michael Kors-butik, en second hand-butik med endast Chanel, Balenciaga, Celine, Hermés och Louis Vuitton (alltså jag trodde att jag hade dött och kommit till himlen eller så), en supercool inredningsbutik och lite annat trevligt. Tanken var ju oxå att åka ner till Brooklyn men på grund av vädret så hoppade vi det och åkte tillbaka upp till Midtown för att gå på Inside the Lion King, en utställning om musikalen The Lion King, men tråkigt nog så var kön dit så himla lång så vi bestämde oss för att strunta i det oxå. Istället promenerade vi uppåt på 6th Ave och hittade lite kul saker, tex NHL-butiken där det blev ett inköp (hittade en Rangers-tröja som jag ville ha men den kostade 125 dollar...) och fina juldekorationer. Sen blev det häng på Times Square innan vi bestämde oss för att äta middag på Shake Shack. I vanliga fall undviker jag restaurangen på 8th Ave, men tack vare regnet så höll sig folk borta därifrån vilket betydde att jag och Rilana kunde beställa vår mat och få ett bord relativt snabbt! Hamburgaren var lika god som alltid. Sen blev det Bryant Park en stund innan vi åkte hem. 

När jag kom hem så fortsatte jag med min packning och har nu lyckats sortera ut ungefär hälften av allt jag hade tänkt ta med hem och det jag hade kvar har jag lyckats få plats med i ena halvan av min resväska. Bra jobbat tycker jag! Det som återstår att packa nu är några jackor, skor och alla småsaker som bilder, böcker, souvenirer... Sånt där jox ni vet. Men det känns skönt att vra typ klar nu så att jag inte behöver stressa med det de nästkommande dagarna. 

Nä, nu blir det Castle igen, laters!

Och DÄR ligger båda kidsen i sina sängar och sussar så sött. Eller alltså, det är iaf vad de ska göra och jag är ganska säker på att min lilla kille sover men lilltjejen är nog fortfarande vaken. Fast de är inte så små direkt, A är redan 12 år och C fyller snart 10. Gud så mycket de har växt under tiden jag har varit här. Inte så mycket på längden men däremot som människor. Speciellt C har utvecklats så otroligt mycket - i januari så kunde han knappt gångertabellerna men nu räknar han matte som är mer avancerad än vad jag gjorde i den åldern. Jag är så stolt över mina kids och kommer sakna dem så otroligt mycket när det väl är dags att säga hej då. Ett år sätter minsann sina spår. Men än har vi fortfarande lite tid tillsammans och med tanke på att en stor del av den tiden inte innehåller skolarbete så kommer de sista dagarna (ja, jag räknar minsann dagar nu) bli fantastiskt mysiga. Vi ska bara hitta på massa kul saker tillsammans!

Speaking of kul saker - jag träffade Rilana idag och det är ju alltid lika roligt. Vi hängde som vanligt på Starbucks och gissa vem som helt plötsligt kom in och sa hej till oss? Ni kan ägna er söndag åt att lista ut vem det var. Den som gissar rätt får en liten shoutout här på bloggen, sicken vinst! Iaf, vi pratade om massa saker. Det är roligt det där, hur man med vissa människor knappt kan föra en normal konversation men med andra kan man inte sluta prata. Rilana är en av de sistanämnda - jag träffade henne senast igår eftermiddag och pratade då i ungefär två timmar, och idag gjorde vi samma sak. Lite knasigt ändå, eller? Men mysigt är det. Imorgon ska vi till NY tillsammans och göra massa trevliga saker; Soho, West Village, Brooklyn, Bryant Park och Times Square står på min lista och med tanke på att det är min sista dag i NY (OMFG) så har jag störst bestämmelserätt. YAY! 

Efter några timmar på Starbucks så blev det som sagt jobb. Jag började kl 16 och kollade på film med kidsen och sen gjorde jag pastagratäng till middag (C älskar det, synd att jag inte lärde mig tidigare hur man gör) och sen gick C och lade sig och då pysslade jag och A en stund. Hon började med en affisch som hon ska ge K i julklapp! Den är riktigt fin faktiskt. A är så himla kreativ vilket är något jag älskar med henne. Jag önskar att jag hade varit lite mer kreativ än vad jag är, men det är verkligen inte min starka sida att hålla på med sånt där, iaf inte mer än typ 10 minuter eller så. Fast det enda jag gjorde var att limma fast bilder och måla små lila hjärtan så det var inte så jätteavancerat direkt. Det passade mig bra ;)

Nu ska jag ägna mig åt lite Castle, är just nu på säsong 3 och det är sjuuukt spännande! 

 Alltså, jag skulle kunna bomba er med Once-klipp hela natten, men dessa två får väl räcka för den här gången... Detta är alltså casten i musikalen, Steve Kazee och Cristin Milioti. Visst är det så otroligt fint? Jag älskar det. Måste köpa albumet... 

Mitt liv handlar just nu om två saker; säga hej då till mina vänner samt förbereda mig på att lämna mitt andra hem. Som ni har märkt så hänger jag med Rilana mest hela tiden, hon är verkligen en av mina bästa vänner, men ikväll blev det filmmys med Franzi istället. Det var längesen vi gjorde nåt så det var på tiden. Filmen vi såg var Once, vilket är filmen som musikalen med samma namn är baserad på. Vilken film! Dock tror jag inte att jag hade gillat filmen om jag inte hade sett musikalen först. Musiken i filmen är fantastisk (precis som i musikalen) men filmen är en sån där film som jag skulle stänga av efter 10 minuter typ... Dock måste jag säga att om ni gillar dramafilmer med urbra (alltså på riktigt URBRA) musik så måste ni se denna! De två videorna är en sammanfattning av filmen men anledningen till att jag postar dem här är för att ni ska höra musiken. Jag älskar dessa två låtar, så oerhört bra. The Hill och If You Want Me är även de riktigt, riktigt bra. Jag vet inte riktigt om jag gillar filmen eller musikalen bäst. Helst skulle jag nog vilja ha en mix av de båda - rösterna från musikalen (ååh Cristin Milioti och Steve Kazee gav mig rysningar) men slutet från filmen (slutet i musikalen var lite otydligt). Dock tror jag att själva upplevelsen med live-musik slår det mesta så musikalen kanske är snäppet bättre än filmen... Jag är glad över att jag har sett båda dock. 

Ja, alltså, detta inlägg var inte direkt tänkt att handla om Once utan om min kväll med Franzi. Vi kollade uppenbarligen på film, men vi åt oxå massa tyskt godis. Hon hade fått massor utav choklad och grejer från Tyskland som hon tog med sig hit och bjöd mig på och det var himla gott måste jag säga. Amerikansk choklad är typ det äckligaste som finns, inget slår Marabou-choklad men den tyska är så mycket bättre än den amerikanska. Efter filmen så pratade vi massor om allt som har hänt under de tre månader vi känt varandra, samt vad som kommer hända i framtiden. En mysig fredagkväll :)

Resten av dagen var bra den oxå, förutom en grej som ni kanske har hört om där hemma: skolmassakern i Connecticut. Jag förstår inte hur en människa kan få för sig att ta sig in i en skola med små barn och skjuta ner 18 av dem. Ofattbart. Ni kan läsa mer om det HÄR (<-- Länk). Nu ska jag krypa ner i sängen och kolla på ett avsnitt av Castle minsann, vilken överraskning...

Lucia och exakt sju dagar kvar tills jag åker till Texas. Taggad till tusen! Något jag inte är riktigt lika glad över är packningen - jag har packat ner ungefär hälften av allt som ska ner och väskan är redan överfull... Det ska bli intressant att se hur detta slutar. Dock tror jag att det finns massor av grejer där i som jag faktiskt kan lämna kvar här. Min I <3 NY-hoodie tex, den har jag inte använt på 100 år och tar extremt mycket plats. Känns lite synd att ge bort den, men vad ska jag göra? Det är ju lite onödigt att slösa plats på plagg jag inte använder längre. 

Kvällen var liksom dagen ganska lugn. Kidsen gjorde läxor utan att klaga (eller alltså, C klagar alltid men ja), sen spelade jag ett kortspel som jag kom på själv (åh, stoooolt) medan C byggde med lego och A lekte med datorn. Sen åt vi middag och nu kollar familjen på 121212-konserten och jag ska kolla på Castle ända tills jag somnar. Mystorsdag!

Idag när jag och C gick iväg till bussen så hade vi en väldigt fin dialog.

C: Emma?
Jag: Yes?
C: I liiike you.
Jag: I like you too.

Nån minut senare...:

C: Emma?
Jag: Mhm?
C: I love you.
Jag: I love you too.

Idag är det 12/12/12 och det innebär att jag just nu kollar på årets konsert - 121212: The Concert For Sandy Relief. Som ni förstår så är det en konsert för att samla in pengar till Sandys alla offer och massor av kända artister uppträder, tex Alicia Keys, Kanye West, The Who, Billy Joel, Paul McCartney... Inte dåligt. Jag har bara sett Alicia Keys än så länge, jag hade annat för mig fram till nu, men förhoppningsvis hinner jag se Kanye West innan jag går och lägger mig iaf. 

Min dag har till största delen spenderats med Rilana. Vi åkte först till the Dollar Store (allt där inne kostar 1 dollar) och efter lite julklappsshoppnig där så åkte vi tillbaka till Montclair och hängde på Starbucks i ett par timmar. Sen var det då dags för jobb vilket hade varit lite roligare om C hade varit på bättre humör, men vi fick iaf gjort läxorna så det var ju gött. En av hans assignments idag var att göra en poster om en by (?) i England, kallad Hawkshead. Det var faktiskt rätt kul! Han och jag hjälptes åt med att rita och skriva bildtexter, den blev riktigt fin till slut :) Efter middagen hade de en massa saker för sig och jag blev upphämtad av Rilana och åkte till Let's Yo för troligen min sista froyo på bästa froyo-placet i Montclair. När vi kom till Let's Yo så mötte vi Claudia och Steffi och lite senare kom Annika och en ny dansk tjej, Nathalie, dit oxå så det blev en himla rolig kväll. Nu ska jag fortsätta med 121212 och så kanske det blir ett avsnitt av Castle oxå, det vet man aldrig. Godnatt :)

Tjenare bloggen! Idag har varit en ganska bra dag. Tanken var att jag skulle försöka ta tag i packningen men efter 10 minuter var jag uttråkad så jag åkte till Willowbrook istället. Kom därifrån med ett armband som jag betalade $1.07 för, rätt okej va? Det är värsta bling-blingigt och jättefint, dock lite för stort men orka bry sig om det. Jag var hemma runt 12:30 igen och gick ut med hunden, sen kom A hem från skolan och sa att hon inte hade nån läxa men (som alltid) så visade det sig att hon hade läxa ändå... Okej. Sen kom C hem från skolan och han bråkade inte med mig alls idag, vilket var skönt. Det är alltid så när A är på dåligt humör, då ska C visa att han minsann är bättre än sin syster :P 

Efter jobbet åkte jag till Glenridge Train Station för mitt sista cluster meeting nånsin! Det var det konstigaste mötet jag varit på under min tid i Montclair. För det första; vi hade ett julparty med äcklig pasta, sallad (alltså bara sallad, inga andra grönsaker), kyckling och massa efterrätter från våra hemländer. Vart var julmaten? För det andra; alla i mitt cluster vet om att jag åker härifrån nästa vecka så alla kom fram och sa hej då och lycka till och sådär och kramade mig, vilket var jättekonstigt både för att jag fortfarande knappt fattar att jag faktiskt ska lämna Montclair men oxå för att det även var folk som jag knappt känner som kramade mig. För det tredje; jag fick en kram av min Community Counselor och hon tackade mig för allt jag har gjort för de andra au pairerna. Eh? Vad menar hon med det? Sen så fick jag oxå höra att jag är värsta kändisen i mitt cluster. Alla vet vem jag är trots att de aldrig har träffat mig. Varför? Pga min Michael Kors-väska. Jag är "the girl with the 400 dollar bag". Yep. I clusteret har vi även "the girl with the 200 dollar ticket" och "the girl who's moving to Australia with her host family". Vart är "the girl with the dragon tattoo" tro?

Idag har jag varit riktigt effektiv. Eller kanske inte, men jag har fått mycket gjort iaf. Eller alltså... Jag tvättade och vek tvätten direkt den var klar och så körde jag diskmaskinen och plockade ur den direkt den var klar och så hann jag kolla på två eller tre avsnitt av Castle oxå (ja, jag är helt besatt av den serien). Fick en timmes extra ledigt idag oxå för A hade en after school activity som kallas Model Congress så jag fick hämta henne runt 15:30 istället för 14:40. Inte helt fel vill jag lova! Jobbet gick rätt bra idag oxå, läxorna klarades av snabbt och sen gjorde jg och C vänskapsarmband. Jo, ni läste rätt. C är som mig och hatar att pyssla och kan inte sitt still i mer än 10 minuter, men han satt faktiskt med det där armbandet i 30 minuter tror jag innan han gav upp. Jag fick ett annat i present av honom, det ser ni på bilden. Min älskade lilla C <3 

Som utlovat kommer även en bild på vår julgran, visst är den fin? I love it! Svenska julgranar kan ju slänga sig i väggen. Fast de har ju sin charm de oxå, det ska jag erkänna. 

Åh herregud vilken seg söndag det har varit. Det enda jag gjorde var att kolla på Castle mellan 9:30 och 18:30 och sen mötte jag upp Rilana på Starbucks runt 19 och var hemma för 30 minuter sedan ungefär. Verkligen en seg söndag, men oxå väldigt härligt att inte ha något alls att göra! När jag vaknade imorse så hängde regnet i luften så jag var inte direkt sugen på New York (jag vet, jättekonstigt) och då blev det som sagt Castle hela dagen... Min värdfamilj åkte dock till NY men var hemma runt 13:30 eller nåt men de trodde att jag var i NY och jag hörde inte att de var hemma så jag missade massor av kul grejer som de ägnade sig åt idag, tex så har de pyntat julgranen! Den är sååå himla fin. Jag ska ta kort på den imorgon så ska ni få se. Så länge bjuder jag på en bild av framsidan av vårt hus som det ser ut för tillfället - jag berättade för B att min pappa älskar att sätta upp ljus på vintern och tydligen blev han inspirerad av honom för igår morse när jag kom ner för att äta frukost så sa B att min story om pappa gjorde att han oxå blev lite sugen på att sätta upp ljus och detta är alltså resultatet. Jag måste dock erkänna att jag inte riktigt förstår mig på det där med färgade ljus...

Det har inte hänt mycket här sen i torsdags. Igår hade jag min sista engelskalektion på Essex County College, sen kom kidsen hem tidigt så jag fick jobba lite längre än vanligt men inte hela kvällen då mina värdföräldrar inte kunde hitta en film som de båda ville se så istället stannade de hemma och vi åt sushi i soffan framför en film om Arthur som leker tomte eller nåt sånt. Lite småmysigt. Senare på kvällen så gick strömmen igen oxå, jag var lite smånervös över att det skulle bli som Sandy all over again men kl 2 inatt var strömmen tillbaka så ingen större fara där inte. 

Idag började jag med att skypa med familjen och sen blev det drygt 4 timmars skype med Louise. Vi har inte pratat sen början på oktober så det var änna på tiden! Både jag och Rilana var lediga nu ikväll så vi bestämde oss för att äta middag på Smashburger vilket är NJ's godaste hamburgare. The Smashfries är inte helt dumma heller - de är kryddade med rosmarin och havssalt. Efteråt åkte vi hem till mig och hängde här fram till kl 10:30 då min värdfamilj kom hem från deras Hanukkah-middag i NY. Nu ska jag minsann se ett nytt avsnitt av Castle!

Gud va tiden går fort! Alldeles för fort. Nere på 2 veckor tills jag lämnar New York och Montclair... Ah. Det märks även på min värdfamilj. Det råder totalkaos här hemma för tillfället; ofta är de ganska laid back när det gäller packning men nu ska julklappar följa med så min värdmamma oroar sig för om de ska komma fram i tid, min värdpappa oroar sig över hur de ska få plats med allt i väskorna och jag oroar mig för hur fasen jag ska få plats med julklappar till min värdfamilj plus presenter till folk där hemma PLUS ett helt års shopping. Jag hade först tänkt skicka hem saker men det kostar för fasen över 100 dollar att skicka hem en låda, så naaae. Tror inte det va. Vi får väl se hur jag löser det, förhoppningsvis får allt plats i en väska.

Idag var min värdmamma hemma från jobbet så jag behövde inte göra så jättemycket. Jag pluggade science med C och byggde sen lego med kidsen innan A åkte till simningen och vi andra åt middag. Nu är det dags för kvällens höjdpunkt - Castle!