Vet ni vad? Jag har redan tagit semester. Hjärnan är helt inställd på semester-mode och är ungefär lika snabb som en sengångare. Jag har iofs lite drygt en månad kvar att jobba, men ändå - det känns som att hela Texas-grejen kommer bli som semester. Det ska bli så himla gött att komma iväg härifrån. Och hur coolt är inte Texas lixom? 

Jag hade en fantastiskt trevlig dag idag. Började med att möta upp Rilana på Starbucks för en kaffe, ögongodis (för min del iaf) och tjöt, och efter två timmar där så åkte vi vidare till Annika för att göra pastagratäng till lunch tillsammans. Vet ni om att det är sjukt enkelt att göra pastagratäng? Jag har aldrig gjort det tidigare men det var ju helt sjukt enkelt! Jag tror minsann att jag ska göra det till middag med kidsen imorgon. Eller kanske inte. Vi får se. Hur som helst, det var jag, Rilana, Annika och Steffi som lagade mat tillsammans i ett hus på N Mountain Ave som är en av de där superdyra gatorna i Montclair. Huset var sjukt nice, och the front door var ENORM. Ni ser ju på bilden där uppe. Nej, hon är inte miniliten - hon är faktiskt lite längre än mig. Helt galet. Sen blev det jobb som vanligt - läxor på biblioteket, basket och simning, lite extra läxor ikväll och nu ligger både A och C i sina sängar och det gör jag oxå snart, tänkte kolla på lite Castle innan jag somnar. Och vet ni vad? Imorgon är det fredag! Woho!

Haha, måste bara dela med mig av en grej som hände igår kväll, som jag helt glömde bort igår. C har ett test på de nordöstra staterna och deras huvudstäder nästa vecka och igår gick vi igenom dessa tillsammans med A. 

Jag: In what state is Albany the capital city? (rätt svar är New York)
C: I don't know.
A: It's somewhere Emma goes everyday!
C: Starbucks?

Alltså jag dog lite när han sa det. 

Idag säger vi allihop happy bday till min värdpappa! Idag blir han jättegammal minsann. På riktigt alltså. Jag köpte roligaste kortet till honom; "Turning xx is something we all have to face sooner or later - you sooner, me later". Han tyckte oxå att det var roligt, tror jag iaf. Jag är iofs inte helt säker. Men han skrattade åt det. Som alltid när någon fyller år så åt vi tårta till frukost. Idag var det nån slags frukttårta, helt okej god. Den var kanske lite för söt för att ätas kl 7 på morgonen, men vad gör man inte för födelsedagsbarnet. Ikväll åt vi middag ute på en restaurang i Bloomfield. Jag åt nån slags aubergine-grej som var ganska god. Inget mästerverk direkt, men helt okej. A åt en hamburgare som jag fick smaka på, men den var inte nån höjdare alltså... Torr och tråkig. The fries (vad heter det på svenska?) var äckligare än de på McDonalds. Jag tänkte först ta hamburgaren, men är glad över att jag inte gjorde det :)

Denna onsdag spenderades med att tvätta mina kläder, lakan och handdukar samt städa undan massa skit som jag samlat på mig under året. Jag har hittills slängt ut två säckar men är inte klar än. Jag har även tre påsar med kläder som jag ska slänga, skänka bort och skicka hem. Jag förstår inte hur jag ska kunna få plats med allt i en resväska. Det kommer bli svårt. Hade det inte varit för alla stickade tröjor jag köpt på mig så hade det minsann gått. Men aja. Jag har tre veckor på mig att komma på en lösning, det ska nog gå. I värsta fall får jag väl ta på mig 13 lager kläder igen, som när jag åkte hem från London för två år sedan... ;)

Klar med min uppsats! Jag skickade precis in den vilket känns härligt. Nu kan jag spendera hela dagen imorgon på soffan om jag känner för det, haha. Känner jag mig själv rätt blir det dock en sväng till Starbucks, jag har inte varit där på två dagar (omg!) så det är väl dags för ett återbesök kan jag tycka. 

Idag åkte jag till Willowbrook med Rilana. Vi provade hattar, testade gratis samples från matavdelningen, spanade på snygg Forever 21-anställd, pillade på iPhones och iPads, letade efter present till min C, kollade på skor, ojjade oss över hur dyra UGGs är och massa annat. Allt detta på bara tre timmar. På eftermiddagen fick jag hämta C från skolan trots att hans after school activity var inställd, men den lilla skitungen missade bussen. Det tog jättelång tid att komma dit pga att det har snöat idag och jag vågade knappt köra fortare än 25 mph - jag kände mig som en nybörjare ute på vägarna, som om jag aldrig har kört i snö tidigare. Men jag antar att det är bättre att jag kör försiktigt och kommer hem några minuter senare än vanligt, än att köra alldeles för fort och kanske inte komma hem alls. Eller antar, jag VET att det är bättre att köra lugnt i detta väder.

Ja, det var väl ungefär allt som hände idag! Det är ganska tråkigt här nu. Det var roligare i början när allt var så nytt, men nu är allt jag gör så vardagligt lixom - det är inte alls kul att skriva om vad som händer här på dagarna längre. Men jag kan ju berätta att det numera bara är 22 dagar kvar tills jag lämnar New York - herre, vad hände där? Vart tog tiden vägen? Sjuuuukt. Men det ska bli gött att göra, och se, något annat ett tag. Även fast en 20+-gradig vinter känns ganska konstigt. 

Som vanligt på kvällarna loggade jag in på Facebook för en liten stund sedan och möts av meddelandet ovan. Hur fasen ska jag kunna åka härifrån när jag har vänner som skriver såna här söta saker? Folk säger alltid att det är så himla roligt att vara au pair, men de glömmer helt bort att nämna att det är förjävligt att lämna vänner och värdfamilj bakom sig i USA... 

Det var måndag idag tror jag. Eller? Jag tvättade och skrev uppsats om utseendediskriminering. Sådär lagom roligt. Sen kom A hem från skolan och hon gjorde läxor. Jag hämtade C vid bussen och han gjorde oxå läxor. A hade typ bara matte idag och C hade matte plus en story att skriva, han skrev en liten historia om en kalkon som kidnappas från en tävling och som ska tillagas enligt ett italienskt recept men som lyckas smita iväg från sin kidnappare. Den är faktiskt riktigt bra, och mina värdföräldrar älskade den. Nu ikväll har jag fortsatt med min uppsats samt lyssnat på musik och nu ska jag kolla ett nytt avsnitt av Castle. 

Jag tror att söndag är min nya favoritdag på veckan. Fredagar har alltid varit min favorit tidigare, då har man lixom hela helgen framför sig vilket inte är fel egentligen, men fredagar innebär ju även jobb. Söndagar däremot innebär att jag är helt ledig och har absolut noll måsten. Det kan man ju inte annat än gilla! 

Runt kl 8 vaknade jag idag men låg kvar i sängen fram till 10:30 ungefär då jag åt frukost och sen promenerade jag iväg till alla butiker på Valley Road för att leta efter presenter till A och C. Svängde in på Starbucks och kom ut med en kaffe och ett stort leende (gissa varför...) och gick hem för att skypa med hon där som numera bor i Dublin, aka Monika. Efter det var planen att jag skulle börja på min uppsats, men Rilana smsade och vi bestämde att mötas upp på Starbucks för att göra läxa tillsammans. Hah, det gick ju sådär lagom bra... Helt plötsligt var det så mycket viktigare att göra klart en fotobok till min värdfamilj, så det ägnade jag mig åt under de tre timmarna som vi var på Starbucks. På vägen hem fick jag köpt ett födelsedagskort till B som fyller år på onsdag samt en till present till A. Bara C kvar, sen är jag klar med presenter till gänget här borta och då är det dags att hitta presenter till er där hemma!

Vad tänker ni på om jag säger hästar, drakar och dinosaurier? Jag kan slå vad om att ni definitivt inte tänker på New York, men faktiskt så är det precis det jag har sett i New York idag. Eller snarare ikväll. Låt mig ta det från början:

Jag åkte dit med Rilana och det som är så bra med att åka dit med någon som typ inte har sett nånting är att jag har totalt fria händer att planera precis vad jag vill. Första stoppet idag blev Sockerbit (alltså, jag vill inte veta hur mycket pengar jag har spenderat där...) där jag introducerade Rilana för svenskt lösgodis. När hon såg att de hade Maoam, som tydligen är tyskt, så blev hon helt galen och ville knappt gå därifrån, haha. Dock hade vi bestämt att vi skulle åka ut till Staten Island för att kika på Statue of Liberty, så efter nån halvtimme eller så lämnade vi bästa butiken i NY och åkte ut till Staten Island. Vi fick njuta av ögongodis i form av Lower Manhattan-skylinen och Statue of Liberty vilket inte var så dumt. Tillbaka på Manhattan åkte vi upp till Upper West Side för att äta hamburgare på Shake Shack (fortfarande bästa burgaren i New York) och sen gick vi genom Central Park till Upper East Side för att besöka The Guggenheim, och det är där jag har sett hästar, drakar och dinosaurier idag.

Guggenheim är ju som ni vet ett konstmuseum. Vanligtvis har de en blandning av modern och gammal konst, vilket funkar för mig, men idag hade de en speciell utställning, en utställning så speciell så att de hade den i hela museet och inte bara i ett rum som de har med alla andra "speciella utställningar". Utställningen kallas Picasso Black and White och består bara av målningar av Picasso. Jag är nog på riktigt den värsta personen man kan släppa lös i ett museum med bara gamla, konstiga målningar för jag kan inte ta det seriöst. Jag tittar på alla andra i museet och ser hur de står framför en målning av arbetande kvinnor och har huvudet lite på sned, lyssnar på vad audioguiden har att säga och ser sådär himla seriösa och kunniga ut. Det är så långt ifrån mig man kan komma. Visst kan jag ha huvudet på sned, men det är för att jag försöker förstå vad målningen faktiskt föreställer. Ibland lyssnar jag oxå på audioguiden men mest för att jag vill veta vad som fick konstnären att måla det han målade (vilket man aldrig får veta, bummer). Att se seriös och kunnig ut kan jag inte, för jag bara ler ironiskt åt alla målningar istället. Idag gick det längre än till ett leende, idag ledde all seriositet kring målningarna till gapskratt både för mig och Rilana. Vi gick förbi en målning som hette nånting med Woman - man kunde verkligen inte se att det var en kvinna han hade målat, utan det såg mer ut som en dinosaurie och vi skrattade lite för högt, lite för länge, åt detta. Nästa bild var även det en målning av en kvinna, men ännu en gång kunde man inte se det utan det såg mer ut som en drake. Vi skrattade lite för högt, lite för länge, även åt denna målning. Den tredje målningen vi gick förbi på samma våning var en målning av en häst som ni kan se bild av där uppe. Denna målning gjorde att vi skrattade ännu högre och ännu längre, för hästen ser ju på riktigt helt galen ut. Eller hur? Dock blev jag helt kär i denna målning, så kär så att jag betalade nästan 2 dollar för ett vykort föreställande denna vackra häst. Jag ska rama in det och hänga upp på väggen här hade jag tänkt.

Så där har ni förklaringen till varför jag har sett hästar, drakar och dinosaurier i New York idag. The Guggenheim is the place to be, iaf till och med den 23 januari 2013. Jag måste fråga er en sak förresten, en sak som jag frågade Rilana tidigare men aldrig fick nåt svar på: tror ni att Picasso tyckte att han var bra på att måla? Var han stolt över sina verk? Jag menar, vissa av hans målningar är ju helt groteska lixom, tyckte han oxå det? Det är såna frågor har har efter att ha varit på ett konstmuseum, då förstår ni kanske hur bra jag och konst går ihop. Jag hade hur som helst åtta fantastiskt mysiga timmar i fina New York. Nu är det dags att släcka ner här, imorgon är det Skypedejt med min fina Monika som gäller, längtar! <3

Nu är jag tillbaka i New Jersey efter att ha spenderat det senaste dygnet i Connecticut och New York för Thanksgiving-firande och Black Friday-shopping. Thanksgiving startade redan kl 7:45 igår morse då vi hoppade in i bilen för att åka till en av Kerri's vänner i New York där vi skulle kolla på Macy's Thanksgiving Parade. Efter denna två timmar långa parad (det kommer bilder från den nån annan gång) så åkte vi hem för att packa in mat och våra övernattningsgrejer i bilen samt hämta hunden och sen bar det av till Fairfield i Connecticut. Där åt vi alldeles för mycket mat, spelade spel samt lyssnade på hårdrock. Familjen som vi var hos var jättesnälla och roliga, men jag tycker alltid att det är lite svårt att träffa nytt folk när alla känner alla utom jag. Jag håller mig gärna lite i bakgrunden då, vilket hände igår. Dock kom jag över det efter nån timme eller så och hade en väldigt trevlig kväll. Imorse åt vi frukost tillsammans innan vi drog vidare, jag åkte till New York och resten av min familj åkte till Pelham för att träffa några vänner.

Jag hängde i min favoritstad från kl 12 till 8:30 och fick köpt tre julklappar och två andra presenter, inte dåligt! Det enda som jag köpte till mig själv var kaffe och middag (äta bör man, annars dör man, eller hur?). Det där med Black Friday är dock inte riktigt my cup of tea... Alldeles för mycket folk. Jag fick panik när jag var i en butik på Fifth Ave så jag promenerade ner till Starbucks vid Union Square och stannade där i ungefär två timmar innan jag vågade mig in i en butik igen. Barnes & Noble blev första stoppet, sen favoriten Sockerbit (där jag på riktigt kan spendera en timme med att bara titta på allt godis), sen tog jag tunnelbanan över till Brooklyn för att kolla in finaste skylinen (sorry för urkass bild), sen tillbaka till Manhattan där det blev en sväng till Build-A-Bear och ytterligare ett stopp på Barnes & Noble. På vägen hem stannade jag till på Chipotle och köpte middag. Gud va gott det var. Som alltid så hade jag en supermysig dag i mitt älskade New York. 

The Magnificent Mile (Michigan Ave) ingick från början inte i Frederikes plan för helgen i Chicago, men vi hade bestämt att vi skulle äta på Cheesecake Factory som ligger på Michigan Ave så då var det bara att ta en sväng dit. The Magnificent Mile är som Fifth Ave i New York - här finns alla slags butiker, restauranger, ett par kyrkor samt Hancock Tower, precis som hemma i New York på Fifth Ave. Innan jag fick se denna gata så var jag rätt besviken på Chicago för det såg inte alls ut som på bilder jag har sett, men så när vi korsade floden och började gå uppåt på Michigan Ave så kände jag äntligen igen mig. Det kändes bra och jag var lite mindre besviken. 

Ja, lite så känns det: som dagen innan julafton. Hela dagen har bestått av förberedelser inför morgondagens Thanksgivingfirande, och antalet förberedelser är ungefär lika många som inför julafton. K har bakat och lagat mat hela dagen och hela kvällen så imorgon kommer jag föräta mig på rökt kalkon (alltså fattar ni att jag ska äta en sån HÄR (<-- Länk) kalkon? Hur coolt är inte det lixom!), pumpamuffins, stuffing (ni vet, man brukar äta "stuffed turkey" på Thanksgiving men nuförtiden har man stuffingen på sidan om, pga hälsoskäl - det är tydligen inte alltför hälsosamt att laga stuffing (vad är det svenska ordet för det?) i en rå kalkon), squaschshoppa, osttoppar, pumpa-cheesecake, sötpotatisgratäng eller nåt sånt och säkert ett tiotal andra rätter oxå. Gissa vad jag ser mest fram emot? Kalkonen. Alltså seriöst, det är ju så sjuuukt coolt! Mannen i familjen som vi firar Thanksgiving med imorgon brukar alltid röka kalkonen själv så han tar alltså hela den där fågeln, stoppar in den i en megastor ugn eller nåt och låter den ligga där en stund, och sen äter man den. När K berättade detta för mig idag så sken jag upp som en sol och frågade om det verkligen är så det går till, och hon bara skrattade åt mig... Gissa vem som kommer ta kort på typ varenda liten sak imorgon? Haha. Nja, kanske inte, men iaf på kalkonen!

Som sagt så var K hemma från jobbet idag för att hinna laga all mat. Det innebar att jag inte direkt behövde jobba mer än en stund imorse och sen har jag mest hängt med dom resten av dagen. Jag hjälpte K att göra stuffingen men annars pratade vi mest medan hon lagade all mat (jag frågade faktiskt om hon ville ha hjälp men jag tror att hon insåg att det inte skulle funka så bra när hon bad mig hämta rosmarin och jag kom in med timjan). Jag hann även med en sväng till Starbucks (följer ni mig på Instagram så har ni sett typ roligaste smset om min upplevelse där idag) och butikerna där borta, letade efter presenter till nära och kära. Gick rätt dåligt dock... När kidsen kom hem från skolan så pysslade jag och A lite grann och sen tog vi en cykeltur till Edgemont Park. Lillkillen cyklade iväg utan jacka, vantar, mössa och halsduk, gissa vem som frös? Faktiskt inte han, för han har världens bästa au pair som lånade ut sin jacka och vantar till honom - så jag frös istället. Det var sjukt kallt! Ikväll blev det pizza till middag, och jag fattar fortfarande inte varför de ÖSER på med vitlök på pizzan här. Alltså det är galet mycket vitlök på dom! Jag gillar inte det. Men pizzan var helt okej god ändå. 

Nu ska jag kolla på några avsnitt av Castle. Imorgon ringer klockan 6:00 för kl 7:45 åker vi in till New York för att kolla på the Thanksgiving Parade och sen bär det av till Connecticut! Om jag inte bloggar så vet ni varför - jag vet fortfarande inte om jag tar med mig datorn eller inte. Annars får ni ha en superbra torsdag och fredag allihopa!

God kväll! Eller ja, det är snarare natt här nu, redan efter midnatt. Jag är dock inte sådär jättetrött - dock vet jag att jag kommer vara utmattad imorgon när jag vaknar; så har det varit för mig de senaste veckorna och det börjar bli ganska jobbigt faktiskt, men jag kan tyvärr inte göra så jättemycket åt det. Jag har testat allt. Min gissning är att det beror på nån slags inre stress, för det var likadant för mig i gymnasiet. Just nu är det så mycket som händer och jag känner bara att jag inte riktigt har nån kontroll över det. Hade jag fått bestämma så hade jag tagit semester i ungefär 4 veckor nu, åkt till Texas ett tag och sen åkt hem och krypit ner i min säng och sovit tills allt känns bättre. Jag är så klar med mitt jobb. Hur kan folk stanna här längre än ett år? 10 månader har gått sedan jag lämnade Sverige och jag förstår inte riktigt hur jag ska klara de två kommande månaderna. Au pairer ska för fasen ha all cred i världen för det här jobbet är inte lätt kan jag tala om! 

Alright, det var dagens ris. Dagens ros då. Tja... Jag åkte till Willowbrook och kom ut med ett par nya örhängen som kostade mig så mycket som $1.62 vilket jag tyckte var helt överkomligt. Sen blev det jobb, A hade inte mycket läxor (thank god) och C skötte sig helt okej med sina läxor vilket var skönt. Efter jobbet var det dags för månadens cluster meeting och det är det första jag har varit på på sex månader, hehe. Det var lite småkonstigt att vara där faktiskt, bara en massa nya tjejer som jag aldrig har sett förut och som jag inte ens visste om att de fanns här? Jag pratade mest med mina vänner, speciellt med Rilana som jag inte har träffat sen i söndags kväll. Det är konstigt det där hur nära man kommer varandra på så kort tid - jag har känt henne i ungefär två månader och känner redan nu att det kommer bli oerhört svårt att säga hej då till henne i december. Dock är jag inbjuden till hennes hus i Tyskland i oktober nästa år, det ska bli kul, haha :D Anyway. Efter mötet åkte vi till Starbucks och tjötade lite till innan vi skildes åt, tyvärr var inte min kaffekille där men däremot en ny snubbe - det kommer nytt folk hela tiden. Vad händer? Jag har svårt för förändringar och att det hela tiden kommer nya kaffemänniskor till MITT Starbucks gör mig otroligt förvirrad. Åh va löjligt det låter, men det är så det är. Hur som helst så är det en till person där nu som kan min kaffebeställning. Han hade full koll. I love it. 

Nä, nu är det här inlägget alldeles för långt och jag ska försöka göra mig själv trött genom att kolla på ett avsnitt av Lykke. Vi får väl se hur det går med det. Trevlig onsdag på er! :) (Är det verkligen redan onsdag?)

Idag var jag på musikal igen! För ungefär en månad sen fick jag biljetter till Once av mina värdföräldrar som tack för allt jag gjort för dem under året och idag var det äntligen dags att se denna musikal som jag velat se jättelänge. Förväntningarna var höga och roligt nog så blev jag inte besviken! Den var verkligen helt fantastisk, speciellt musiken och huvudpersonernas röster... Åh, jag hade rysningar igenom hela musikalen. Denna musikal handlar om en irländsk kille som träffar en tjej från Tjeckien och de börjar spela musik tillsammans - hon vill inte att han ska ge upp sina drömmar och hjälper honom att spela in musik så att han kan åka till New York för att vara med sin flickvän som åkte dit. Låter kanske inte så spännande, men tro mig - den var verkligen outstanding. Ghost är fortfarande min favorit, men Once är inte långt efter! Efteråt blev det som vanligt häng utanför the stagedoor och jag lyckades få bilder tillsammans med Billy (snubben med massa skägg, han var helgrym i showen), den manliga huvudkaraktären som man aldrig får veta namnet på (drop-dead gorgeous som ni ser) och den kvinnliga huvudrollen som man heller aldrig får veta namnet på (som kan vara den gulligaste tjejen jag nånsin träffat). Ja, och så bilder på Franzi oxå som jag var där med ;)

Innan Once så gick jag och Franzi runt på en massa olika julmarknader. De har en i Bryant Park och en i Union Square Park samt lite på Broadway och på 6th Ave. Vi fick massa gratisprover på choklad som var så sjukt god, vi såg massa tyska stånd med "German delights" och hade det allmänt mysigt på alla marknader. Utanför Flatiron Building hade de även en Farmer's Market där vi provsmakade massor av äpplen, det var oxå rätt gott. Jag älskar samples! Jag fick äntligen provat glassen på Eataly, som sägs vara den bästa i New York, och vi var även inne på en helmysig butik som heter Fishs Eddy där man hittar porslin, servetter, glas, brickor... Allt man kan tänkas behöva i ett hem. Slutligen gick vi till chokladbutiken Max Brenner som kan ha den godaste chokladen nånsin. Vi fick free samples igen, you just gotta love it.

Efter musikalen så gick vi till Fifth Ave och kollade på massa juldekorationer samt för att köpa choklad från Lindt. Svindyrt är det, men så värt det - deras Lindor Truffles är helt magiska. Det blev en trevlig avlsutning på en mysig dag i bästa staden. Fast det blev ännu bättre när vi väntade på bussen hem, för då kom Rilana tillbaka från DC! Jag har saknat henne i helgen faktiskt. Skönt att ha henne tillbaka. 

När jag jobbar kväll så brukar dagen alltid bli ganska lazy, så även idag. Jag gick iofs upp redan kl 9 för att äta frukost innan jag skulle slåss med tusentals andra om biljetter till en Coldplay-konsert den 30 december. Biljetten är, tråkigt nog, inte för mig utan för Rilana. Hon är i DC i helgen och hade inte möjlighet att boka själv så då erbjöd jag mig att göra det, visst är jag snäll? Så det gjorde jag mellan 10 och 10:15 imorse. Sen skypade jag med familjen resten av dagen, fram tills jag började jobba vilket var vid 16:30 ungefär. Inte dåligt. Fast i slutet bara jag spelade spel på iPhonen tillsammans med Simon, men ändå - det var rätt roligt.

Jobbet var rätt konstigt idag; A var det inga som helst problem med, men C däremot var helknäpp - han slog mig i huvudet tre gånger, gjorde nåt elakt mot hunden som han inte alls gillade och bråkade med A. Kl 19:30 skickade jag honom i säng för då hade jag fått nog av hans dumheter. Istället kollade jag och A på Mean Girls, girls' night när det är som bäst! K och B kom hem för en timme sen ungefär så det blev ganska sent idag. Tur att jag bara ska på musikal imorgon! :P

Trevlig söndag på er!

Folk i min ålder brukar säga att vi har växt upp med Harry Potter och det kan jag väl hålla med om, men jag läste aldrig böckerna (och kommer troligen aldrig göra det heller) så det blir inte riktigt samma sak för mig som för de som faktiskt har läst böckerna. Twilight däremot, det är något speciellt för mig. Jag kommer fortfarande ihåg när jag läste första boken - det var på sommarlovet innan gymnasiet, och jag minns att jag tvekade länge innan jag lånade boken från biblioteket i Ellös. Tänk vilken tur att jag slutligen bestämde mig för att låna den, för böckerna är så himla bra. Första filmen var inte så bra som boken men resten av filmerna har varit över förväntan, inklusive den fjärde och sista filmen, Breaking Dawn pt 2, som jag såg ikväll.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Så många tankar och funderingar som kretsar kring filmen. Om jag skulle sammanfatta filmen med endast ett ord, så blir det "fantastisk". De har verkligen satsat allt på denna film och det märks. Stämningen i biosalongen var även den helt fantastisk, likaså musiken. Låten A Thousand Years spelades i slutet - en låt som väcker många minnen och som alltid får mig att tänka på Caroline. När filmen var slut kände jag mig helt tom. Det var det, lixom. Nu är det slut. 

Filmen var otroligt bra. Se den. Det är egentligen allt jag har att säga.

TGIF!!!!!!!! Åh alltså, fredagar är alltid bästa dagen på veckan, men idag har varit snäppet bättre för allt har gått så himla bra!

1. Min engelskalektion idag var fantastiskt trevlig - läraren var på gott humör, vi skrattade massor och hade en allmänt trevlig förmiddag.
2. A kom hem och hade inga läxor. Super! Vi pratade förresten på riktigt idag, vilket inte händer allt för ofta då jag vill att hon ska börja med läxorna så fort som möjligt. Vi pratade verkligen om allt möjligt. Mysigt.
3. C kom hem och hade inte heller några läxor. För att fira denna läxfria fredag, gick allihop ut på gräsmattan och lekte en stund. Dock blev det kallt och mörkt väldigt fort, men det var kul så länge det varade.
4. B kom hem från jobbet och var på superbra humör vilket gör mig på superbra humör oxå. 
5. Rilana gick med på att se höstens stora hitfilm med mig ikväll så om ett par minuter ska jag iväg och se Breaking Dawn pt 2!! :D

Så yes, min fredag har varit grymt bra so far. Nu ska jag smita iväg till mataffären och köpa lite snacks till bion. Jag ska berätta senare om hur den var, om jag nu lyckas hålla mig vaken genom hela filmen ;)

Som ni kanske har märkt så har jag varit ganska nere i veckan. Detta beror på många olika saker, men framförallt alla dessa läxor som jag inte känner att jag har nån kontroll över. Dock är det så skönt att få höra från mina värdföräldrar att de tycker att jag gör ett bra jobb ändå och att de för en gångs skull förstår hur jag har det på dagarna med kidsen. Idag var förresten första kvällen på drygt en vecka som jag kunde sitta ner och verkligen prata med K och B om allt möjligt. Inga läxor eller så att ta hand om. Det känns som att det var hundra år sedan det hände senast. Fast det var egentligen bara nån dag innan de åkte på semester. 

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska berätta om min dag. Den har inte varit så spännande. Skrev på min uppsats, skrev meddelanden till Mona och Lena, skrev ett blogginlägg till er, vek tvätt, satt på biblioteket med kidsen och tjaffsade med A om hennes läxor. Alltså, ni ska bara veta hur skönt det är att den här veckan är över! Om exakt fem veckor lämnar jag förresten Montclair och New York för gott - då blir det Texas fram till den 9 januari och sen åker jag hem. Om 8 veckor är jag hemma. Rätt sjukt ändå att jag har varit här i 44 veckor typ. Och så mycket jag har hunnit med! Dock känner jag mig väldigt klar här, speciellt med au pairandet. Jag kommer inte direkt sakna jobbet, men det kommer bli svårt att lämna min värdfamilj. Igår frågade A och C varför jag ska åka hem efter bara ett år och jag förklarade då för dem att man kan välja på att stanna ett år eller längre men jag valde att inte förlänga och de blev så besvikna. Det var riktigt jobbigt faktiskt. De har sina stunder de där två alltså.

Nä vet ni vad, dags för mig att sova lite grann. Imorgon väntar engelskalektion igen, sen ska jag hämta hunden hos groomern och efter det är det jobb UTAN LÄXOR. Jag älskar fredagar.

Det verkar som att många amerikanska städer har höga byggnader med utsiktsplatser. Chicago har inte bara en sådan, utan två - Hancock Tower och Willis Tower. Frederikes favorit är den förstnämnda, men jag ville till Willis Tower där de har som glaslådor så att man kan se hela vägen ner till gatan - vilket är 103 våningar ner. Hela byggnaden är 108 våningar hög, eller 442 meter, vilket gör denna byggnad till den högsta i Chicago. Helt ärligt så var det lite småläskigt med de där glaslådorna, men utsikten var imponerande - dock förstår jag varför Fred föredrar Hancock Tower, där man istället ser stranden och lite annat trevligt. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte gick dit istället, men gjort är gjort och det var inte helt fel att åka upp till 103e våningen och kika ner på Navy Pier, Hancock Tower och Millenium Park.

Och så är jag här igen... Allt för att slippa skriva på min uppsats. Fast jag är nästan klar med den, ska låta den vila till imorgon och kika igenom den då och sen skicka in den. Men gud va svårt det var. Jag skulle ju skriva om övervakning av anställdas mail och vad jag tycker om det, men jag vet verkligen inte vad jag tycker. I vissa fall är det säkert jättebra, men andra gånger är det inte alls lika trevligt. Jag tror dock att jag är mer emot en för, men jag ska fundera lite mer på det till imorrn så får vi väl se hur jag känner då. 

Hade en lång dag idag - C hade basketträning fram till kl 18:45 och av nån konstig anledning blev jag tillsagd att stanna kvar där tills det var slut. Innan jobbet åkte jag till Willowbrook och råkade komma hem med en klänning, en mössa, ett par örhängen, ett halsband och ett armband. Och en väldigt fin nagel. Jo, ni läste rätt. Jag fick prova nån slags nagelpeeling eller nåt på Willowbrook idag så först skrubbades alla döda hudceller bort, sen polerades nageln och till sist fick jag nån slags silkespolering eller nåt och nu är min nagel blank och väldigt, väldigt len. Helt fantastiskt. Dock kostade hela paketet typ 70 dollar så det blev inget köp, men gud va bra det var. Tydligen ska detta hålla i en hel månad, men det vet jag inte om jag tror på riktigt... Min nya klänning är svart. Jag ska ha den på Thanksgiving tänkte jag. Egentligen ville jag ha den i vinrött, men den fanns inte i min storlek vilket ju var himla tråkigt. Mössan är min nya kärlek, den är så himla fin - stickad i neonfärger och med en boll på toppen. Örhängena är stora och tunga. Halsbandet är guldigt med tre pilar. Armbandet är guldigt med ett litet kors på. När jag kom hem så hade jag fått världens gulligaste kort från bästis - tack!! 

Nu är jag så trött så jag knappt vet vart jag ska ta vägen - dags att sova. Imorgon kommer antagligen ännu ett Chicago-inlägg oxå, det får ni ju inte missa så det är bäst att ni kikar in här snart igen. Laters.

Fredagen den 9 november gick jag upp kl 5 för att åka till Newark och sedan vidare till Chicago. Säkerhetskontrollerna kom jag igenom snabbt, eftersom det var en inrikesflight så behövde jag bara visa mitt körkort och inte alla papper om mitt visum och sådär. Jag lyfte från Newark strax före kl 10 och två timmar senare landade jag på O'Hare i Chicago och där väntade världens bästa Frederike. Det första vi gjorde var att äta lunch på Potbelly, ett ställe som är precis som Subway fast tusen gånger bättre. Efter lunchen åkte vi tillbaka till huset i Frederikes Volvo (åh så stolt jag var) och väntade på att hennes lilltjej skulle komma hem från skolan och när hon var hemma så kunde vi göra lite vad vi ville. När Fred's värdpappa kom hem åkte vi till mallet i närheten och köpte biljetter till nya Bond och åt middag på ett supercoolt ställe som heter StirCrazy. Där kan man göra sin egen wok! Vi gjorde såklart det och det smakade himla bra. Efter middagen var det då dags för bio och med tanke på att jag hade gått upp supertidigt samma morgon så var jag så trött så att jag somnade och sov igenom halva filmen... Men bra lixom. Sen åkte vi hem och jag somnade så fort jag lade huvudet på kudden. 

Ibland har man dagar då allt bara känns fel, och idag är en sådan dag för mig. Det är Sandys fel alltihop. Om inte Sandy hade kommit hit och blåst ner massa träd och sådär så hade inte skolorna behövt stänga i över en vecka och då hade de inte behövt hålla öppet förra veckan när de egentligen skulle vara stängda pga presidentvalet och och då hade inte A och C missat massor i skolan pga deras semester som de åkte på förra veckan och då hade de inte haft tusen olika uppgifter att göra klart denna vecka. Vet inte riktigt om det där är helt korrekt svenska (antagligen inte) men vem bryr sig. Jo men iaf, kidsen fick massor av läxa igår som de skulle gjort förra veckan men de var ju inte i skolan då och ska därför göra klart allt denna vecka. C och jag spenderade 4 timmar igår på att göra färdigt fyra dagars läxor vilket var sjukt bra jobbat, men idag gick det inte alls att göra läxorna med honom... A var trött efter gårdagens konsert och vägrade samarbeta hon oxå. Förutom det så har jag en uppsats som egentligen ska skickas in om två timmar men jag fick materialet först igår för vi skulle egentligen inte haft lektion i fredags då alla skolor i NJ skulle vara stängda men pga Sandy var de tvungna att hålla öppet och därför blev det lektion i fredags ändå och då var jag på väg till Chicago liksom. Igår kväll jobbade jag ju så då hann jag inte läsa igenom häftet. Nu ikväll kan jag inte fokusera på någonting utan bara stirrar rätt ut typ när jag försöker få fram ord om övervakning av anställdas mail på arbetsplatser vilket är vad min uppsats ska handla om. Jag fryser som bara den oxå (mitt rum är suuuupervarmt på sommaren och suuuuperkallt på vintern) och har alldeles för torra händer som ingen handkräm verkar kunna hjälpa. Life sucks sometimes.

Men det händer ju bra saker oxå. Såklart. Igår förmiddag var jag på Starbucks med Rilana och Julia, och sen hade jag och C väldigt kul när vi gjorde läxor. Visst tog det 4 timmar att göra klart allting, men han klagade inte alls och vi åt pizza ute till middag och lyssnade på våra sprakande elledningar. Idag skulle jag egentligen gjort min läxa på Starbucks med Rilana men det slutade med att vi bara tjötade massor om helgen (hon åker till DC och jag ska på musikal), NJ-körkort och det faktum att jag snart åker härifrån. Och ganska mycket prat om han den där söta killen som jobbar på Starbucks och som gör himla gott kaffe... Och så blev jag inbjuden till att fira Thanksgiving nästa vecka tillsammans med min värdfamilj i Connecticut vilket jag ser fram emot väldigt mycket! Dock verkar det som att de firar högtiden på ett mer casual sätt, och jag hade ju sett fram emot ett sjukt festligt firande med tanke på att alla andra amerikanska högtider (framför allt 4th of July och Halloween) var riktiga besvikelser och jul kommer bli väldigt konstig med tanke på att jag då befinner mig i TEXAS där de har ungefär 20 grader varmt i december. Så nja, Thanksgiving kommer nog inte bli riktigt vad jag förväntade mig, men antagligen blir det välidigt trevligt ändå och jag är väldigt gad över att de bjöd med mig!

Tänk om det hade varit lika lätt att skriva en uppsats som det är att skriva blogginlägg, då skulle jag varit färdig för längesen. Imorgon tar jag nya tag, idag funkar det bara inte. Ibland har man helt enkelt såna dagar. Nu ska jag sova och försöka glömma bort den här dagen. Wish me luck.

Well, hello! Nu är jag tillbaka på bloggen efter tre dagars tystnad. Jag var hemma i Montclair strax efter 18:30 och fick då massa välkommen-hem-kärlek från vovven och lite senare kom min supergulliga värdfamilj hem. Vi hade en hel del catching up to do! De har varit nere på Virgin Islands och seglat sen i tisdags för att fira min värdpappas kommande födelsedag och de tog med sig en present hem till mig, som ni kan se på bilden här ovan. Det är alltid lika trevligt att få presenter, right? 

Okej, let's talk about Chicago helt snabbt innan det är dags för mig att sova: supermysig stad med mycket att se och göra. Men. Det finns ett problem - det är inte New York. Att spendera så mycket tid i New York som jag har gjort har gjort mig väldigt kräsen när det gäller andra städer och det känns alltid som att det är något som saknas. Den största anledningen till att jag åkte dit var ju dock att träffa Frederike - om inte hon hade bott där så vet jag faktiskt inte om jag hade åkt dit. Jag hade i vilket fall som helst en väldigt bra helg, jag håller på att kika igenom bilderna nu och ska berätta mer senare om vad jag gjorde de 48 timmarna jag var där, men nu måste jag sova lite grann. Imorgon ska alla tillbaka till skola och jobb efter två veckors "semester"... 

Nu är jag helt färdigpackad för Chicago imorgon. Gud va roligt det ska bli! Förra veckan, några dagar efter Sandy, var jag så totalt otaggad på att åka men nu kan jag knappt vänta. Det är dock himla komplicerat att ta sig från mig till Newark, visst går det bussar men det är inte helt lätt att lista ut vilka tider de avgår. Dock hoppas jag att jag har löst det nu. Hemvägen bryr jag mig inte så mycket om, då har jag ju inget flyg att passa lixom, men att missa flyget imorgon skulle inte vara sådär superroligt direkt. 

Hela dagen har spenderats med att förbereda för imorgon; packa, städa, köra in bilarna i garaget (först var jag tvungen att lista ut hur jag skulle kunna öppna dem då min kära värdpappa hade satt fast några konstiga grejer i dörrarna, fråga mig inte varför) och skicka iväg hunden till hundvakten. Jag tog dock en paus i eftermiddags och drog till Starbucks, som vanligt... Jag kommer sakna det där stället alltså. Det finns inget bättre Starbucks än mitt Starbucks på Valley Road. Och nej, det är inte pga min kaffekille - jag har alltid tyckt bättre om Valley Road än andra ställen.

Om en liten stund ska jag kolla på veckans The Vampire Diaries och sen är Glee tillbaka efter ett litet uppehåll - det kommer med andra ord bli en helgrym kväll! Dock ska jag gå och lägga mig tidigt (jojo) för imorgon ringer klockan redan kl 5... Men men. Det är det värt för imorgon får jag äntligen träffa världens finaste Frederike igen! <3

Gud va trött jag är. Jag var uppe till 3 inatt för att kolla på Romney's och Obama's tal, den sistnämnde kunde inte hålla sitt tal förrän strax före halv 2 då den förstnämnde vägrade ge upp trots att det var solklart att presidenten hade blivit omvald. Talen var bra, Obama's snäppet bättre vilket kan bero på att jag skulle röstat på honom om jag hade möjligheten. Kul att ha sett det live, trots att jag är trött idag. Hunden ville gå ut på promenad redan kl 9:30 så det var bara att ta på sig kläder, skor, mössa, vantar, vinterjacka... Det är med andra ord kallt idag, faktiskt så pass kallt så att det har snöat hela dagen. Ja, snö. Fy säger jag bara. Jag märkte det strax före kl 12 men det började antagligen långt innan det. Just nu ligger det massor av snö på marken och det ser inte ut att sluta än på en stund. 

Så vad har jag gjort idag då? Jag skypade med mamma, pappa & Daniel en stund, sen har jag kollat ikapp alla serier som jag har missat de senaste veckorna och lagat mat. Jo, och så har jag nästan brytit ihop pga att strömmen gick igen strax efter kl 16. Den kom dock tillbaka efter ungefär 30 minuter så det var inte så farligt, men med tanke på att jag är helt ensam och knappt hade något batteri på telefonen så kände jag mig lite sådär halvnervös... Bäst att ha en ficklampa i närheten, just in case lixom. 

Resten av kvällen kommer spenderas ungefär på samma sätt som tidigare idag; jag har fortfarande några avsnitt kvar att se. Jag tittar för tillfället på 666 Park Avenue som är himla bra, fast lite småläskig. Kanske inte det bästa för mig att se på när jag faktiskt är själv här... Men ändå. Bra är den. 

Idag är dagen med stort D. Det är idag som alla (eller iaf de flesta) amerikaner röstar om vem som ska bli landets president de fyra nästkommande åren. Jag följer just nu CBS Election Night och måste erkänna att det är ganska spännande. Romney har för tillfället en liten ledning, typ alla stater i mitten av USA röstade på honom medan Obama fick östkustens röster. Om Obama vinner Florida så är valet avgjort, så jag håller tummen stenhårt för att Florida röstar blått!

Det verkar förresten som att det är en ny storm på väg till NY och NJ. Det ska blåsa 45 mph, regna 0,5-1 inch och snöa lite grann, och jag kan inte säga att jag ser fram emot det direkt, speciellt med tanke på att jag är ensam hemma. 

Gaah, Obama vann valet!!!! Han vann precis flest röster i Ohio, en av de största staterna. AWESOME! 

... Westkust: Boston Tea Party Ship

Efter min rätt misslyckade valbåtstur så åkte jag till det där kända universitetet strax utanför Boston, jag gissar att ni har hört talas om Harvard? ;) Det var superlätt att ta tunnelbanan dit och det var genast en helt annan atmosfär och stämning. Jag älskar Harvard! Jag var inte där så länge, men jag såg iaf en del av campuset och promenerade sen runt Harvard Square där det var massor med folk, caféer, butiker och annat kul. Jag vill inte plugga i USA men om jag skulle vilja göra det, så vill jag plugga på Harvard. Så himla mysigt ställe. Jag fick med mig en jättefint t-shirt därifrån oxå, kommer bild på den lite senare (fast om ni följer mig på Instagram (@berntssonemma) så har ni redan sett den). 

De fem första bilderna är från campuset (jag älskar att de har ett hus för Nalle Puh!), resten är från Harvard Square. Coop Cafe är stället där alla Harvard-studenter hänger, ungefär samma som att alla au pairer hänger på Starbucks ;)

Kommer ni ihåg att innan jag åkte till Boston, så sa jag att jag skulle göra något helgalet och som verkligen är totalt ologiskt för att vara mig? Well, det jag gjorde var att åka på en båttur ut till Boston Harbor för att kolla på livs levande valar. Ni som känner mig vet att jag är livrädd för valar och det är därför det var helgalet - vem skulle spendera nästan 50 dollar på att se något man är rädd för?

Vädret denna dag var lite sådär, det var mulet på morgonen men framåt lunchtid sprack det upp och blev riktigt soligt och varmt, fast det blåste en del och när jag kom till New England Aquarium (vilket är platsen valturen avgår från) så sa de att vågorna var väldigt mycket högre än vanligt och risken för att vi skulle behöva vända tillbaka var väldigt stor. Jag var så sjukt taggad på det där, jag menar det är inte varje dag man har chansen att se valar, så jag bestämde mig för att chansa. Efter drygt en timme på vattnet så bestämde kaptenen att vi skulle vända tillbaka då vågorna var så höga (seriöst, det var typ inga vågor alls... Typ) så jag fick tyvärr inte se några valar... Dock fick jag ju vara ute på sjön en stund vilket var väldigt trevligt, jag saknar det himla mycket! Boston Harbor är så himla fint verkligen, och trots att jag betalade en massa pengar för något jag inte ens såg så är jag himla glad att jag åkte på The Whale Watching Tour!

På bild 3 ser ni, förutom en himla massa segelbåtar, Bostons courthouse - alla fönster är tydligen en symbol för "USAs öppna rättssytem".

Alltså, denna dag är en superdag verkligen. 

1. Jag är ledig - min värdfamilj åkte på semester imorse och ger mig ledigt fram till på söndag.
2. Jag har gjort upp planer för framtiden, i februari kommer det förhoppningsvis hända grejer!

3. Jag gjorde chokladpudding förut. Mums.

4. Jag väntar med spänning på resultatet från dagens presidentval!

5. Sist men inte minst... Strömmen är äntligen tillbaka! Under sju dagar har vi levt utan ström och det började minst sagt bli väldigt jobbigt. Lyckan när jag vaknade förut och såg att lamporna lyste är obeskrivlig.

 

Hoppas att ni har en minst lika bra dag som jag! Nu ska jag springa bort till Starbucks, jag behöver mitt koffein ni vet. Laters.

Idag har jag haft söndag i en vecka. Det betyder att jag har varit helt ledig i sju dagar, och jag kommer vara ledig i ytterligare en vecka nu. Inte alla som har lyxen att få två veckors extra ledigt bara sådär! Dock är halva tiden ofrivillig ledighet, om man nu kan kalla det så. Jag menar att om det inte hade varit för Sandy, så hade jag ju jobbat i veckan. 

Min söndag har varit helmysig iaf. Vi ställde om klockorna inatt så nu är jag äntligen 6 timmar bakom er igen (varför är 6 timmar lättare att hålla reda på än 5 timmar?). Jag vaknade alltså typ en timme tidigare än vad jag har gjort resten av veckan, redan kl 9. Skypade med mamma & pappa en stund och farmor & farfar kom förbi och sa hej på Skype oxå, vilket var trevligt. Sen stängdes generatorn av och min Skype-konversation avbröts. Jag tog då en promenad i det härliga höstvädret, Rilana ville gå till Brookdale Park så det blev en mysig runda där. Efter det gick vi till... Wait for it... Starbucks. Vilken överraskning va? Min favoritkaffekille var där efter att ha varit borta i ungefär en vecka, vilket jag var himla glad över, haha. Under de fem timmarna som vi var där hann det droppa in några andra au pairer; Steffi kom dit först, sen Heike och sist Lisa och Josefine (en svensk tjej faktiskt). Jag och Rilana blev himla sugna på glass efter ett tag och bestämde oss för att köpa med oss lite Ben & Jerry's till mitt hus. Vi skulle precis äta middag dock så glassen fick vänta en stund, men efter middagen och en hel massa tjöt med mina värdföräldrar och C så blev det glass och senaste avsnittet av The Vampire Diaries som vi inte har kunnat se pga strömavbrottet. Sen åkte Rilana hem och nu sitter jag här i min säng (hm, på min madrass nere i vardagsrummet...) och komponerar ihop finfina blogginlägg till er. 

På tisdag åker min värdfamilj på semester i sex dagar och lämnar mig och vovven kvar här. Vi kommer dock flytta in i ett hus med vatten, värme OCH ström på tisdag kväll - weeeehoo! Det är det ju synd att klaga på, även fast det kommer kännas himla konstigt att bo tillsammans med folk som jag träffat två gånger, men tre nätter ska jag väl klara av! Detta kommer antagligen innebära unlimited wifi oxå och det sägre man ju verkligen inte nej til... Nu måste jag gå, datorn dör snart. Hörs senare!

Idag har jag varit utan ström i fyra dagar. Fyra. Jäkla. Dagar. Det låter inte så länge, och det är det väl inte egentligen, men det känns som att det har gått fyra veckor sedan vi förlorade strömmen. Det är dock det värsta som har hänt hemma hos mig vilket jag är väldigt tacksam över. Hela min gata har klarat sig oförskämt bra, det värsta som hände var att ett träd välte och landade precis vid sidan av ett hus, men på en av de större gatorna i Montclair har massor av träd vält så hela gatan är avstängd. 

 

Hela min värdfamilj har varit hemma från skola och jobb denna vecka, vilket börjar bli rätt jobbigt; kidsen är uttråkade, mina värdföräldrar är uttråkade och jag är uttråkad. Det finns verkligen ingenting att göra! Min värdpappa har dock dragit igång en generator så vi har möjlighet att kolla på tv på kvällarna samt värma upp huset en stund. Vi har det alltså inte allt för illa hemma, men ändå. Starbucks är min oas nuförtiden. Att bara sätta sig här med en kaffe och kolla mail, Facebook och bloggen är så himla mycket trevligare nu än innan Sandy. 

Men jag lever ju faktiskt, vilket inte alla andra gör efter orkanen Sandy. Jag har hört en massa olika siffror för antalet dödsoffer i USA och Kanada, men det värsta jag har hört är ändå en historia om en mamma från Staten Island. Hon och hennes barn evakuerade inte trots att de blev tillsagda att lämna sitt hus. När det blåste som mest så bestämde hon sig ändå för att lämna Staten Island och tog med sig sina barn ut till bilen och körde iväg. Hon kom dock inte så långt då vägarna var översvämmade och hon bestämde då att hon och barnen skulle gå. På grund av vinden och vattnet, tappade hon greppet om sina barn och de spolades bort. Mamman lever men barnen är fortfarande inte hittade. Jämfört med dem, och många andra i The Tristate Area, är jag jävligt lyckligt lottad med bara ett strömlöst hus och uttråkade kids.

Nu ska jag snart kila iväg för att äta middag med mina fina vänner Lisa och Rilana. Verkar som att det blir Uptown, det var längesen jag var där! Hoppas ni har en trevlig helg!

PS. Ett inlägg om Boston kommer snart, lovar!!